Fystest på Bosön 2016

Vissa träningspass är jobbigare än andra! Maxtest på fysiologiska laboratoriet vid Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum på Bosön hör definitivt till ett av mina jobbigare pass. Men, Pain is temporary – Glory is forever. Nåväl, jag vet inte om just glorifierad är en term jag skulle använda om mig själv. Hur som helst så var det roligt att ha gjort det här, och jag har fått med mig många värdefulla insikter. T.ex så är mina hårda intervaller som jag kört hittills, inte speciellt hårda 😮 Testledaren Juan tycker att jag ska ta i lite mera när jag kör dem. Återstår att se om det är görbart… Men i labbet kunde jag i alla fall ta ut mig mer än vad jag gjort hittills. För första gången någonsin så har jag nu fått uppleva den klassiska klyschan ”blodsmak i munnen” på riktigt.

Vi inledde med 8 min uppvärmning, sedan körde jag ”mjölksyratrappan”. Det vill  säga att min laktatnivå (Mjölksyra) mättes via blodprov i omgångar, vartefter belastningen ökades i 4 minutersintervaller. Samtidigt fick jag uppskatta vilken ansträngningsgrad jag hade på andning respektive ben. Den skala som användes var den klassiska Borgskalan, från 6 ”Ingen ansträngning alls” till 20 ”Maximal ansträngning”. 20 ska verkligen vara max! Som Juan konstaterade; du kan inte kliva av motionscykeln efter ett maxtest och säga att du ligger på 18 på Borgskalan, då borde du ha trampat lite till.

Laktattestet var ansträngande, landade på typ 17-18 enligt Borgskalan, men ingen nära döden upplevelse. Mina farhågor om att astman skulle påverka testet visade sig inte vara helt obefogade, men det gick bra. Mjölksyratestet är färdigt när jag samlat på mig tillräckligt mycket mjölksyra, så jag behövde aldrig maxa lungorna innan jag uppnått översta tröskeln. Däremot så fick jag lite krampkänning  i luftrören på slutet, men inget som direkt påverkade.

Det här testet ger mig koll på vilka pulszoner jag har, kopplat till mjölksyraproduktionen. Det är en mindre vetenskap att hålla reda på allt kring pulszonerna, så jag kommer inte försöka bottna det här. Men det verktyg jag nu finslipat (förut körde jag på egna uppskattningar) med faktisk data från testet, är att jag vet hur min kropp fungerar och vid vilka olika trösklar jag trillar över i mer eller mindre mjölksyraproduktion. Med andra ord så har jag nu tydliga pulszoner som jag kan anpassa träningen efter.

Jag tror att jag i någon tidigare bloggpost har skrivit om att man som glad motionär oftast kör för hårt på de lugna passen, och inte tillräckligt intensivt på de hårda passen, man hamnar i landet mellanmjölk. Men det är lätt att hamna där, för det känns inte som mellanmjölk, utan det känns som att man faktiskt tar i lite lagom och kan kämpa sig igenom träningspasset och känna sig trött efter. Vilket man gör… Men det är alltså inte så man ska göra om man är ute efter maximal utveckling.

Efter genomförda tester gick vi igenom olika träningsupplägg, och tittade bland annat på hur rutinerade konditionssportare tränar. De bedriver i princip aldrig(!) träning i den zon som jag befunnit mig i hittills. Jag har haft koll på de här teorierna, men jag har inte förstått fullt ut hur jag ska omsätta dem. Så det spann jag trodde var vettigt för mig, har varit alldeles för snävt. Jag ska träna MYCKET längre med en lägre intensitet än vad jag gjort hittills, och under mina intervaller behöver jag uppenbarligen ta i mera 😮

Men den träning jag gjort hittills har ingalunda varit bortkastad, tvärtom. Givet en normalpopulation, av 40-49-åringar, så klassas jag faktiskt som väldigt vältränad :-) …samtidigt är det givetvis en högst relativ sanning, så att säga. Visst, jag kan cykla i cirklar kring vilken kontorsråtta som helst, men jag blir brutalt avhängd av de flesta cyklisterna i klubben. Men så ska det vara, jag har inte ens tränat i ett år. Det här är en bra utgångspunkt för fortsatt utveckling, som testledaren på Bosön så snällt konstaterade.

Det jag vet nu är också att jag har lite mer än hälften så bra syreupptagning som Hellner & Co. Inte för att det spelar någon som helst roll, men det är lite kul att veta tycker jag. Då kan man ju sitta hemma i TV-soffan och konstatera, när Hellner sprintar uppför mördarbacken, att det där skulle jag klara av ungefär hälften så bra! (eeh?)

Maxtestet (VO-max, maximal syreupptagningsförmåga) var tufft! Juan gjorde sitt bästa för att peppa mig och få mig att ta ut det där sista ur kroppen. När jag tittar på videon i efterhand så inser jag att jag bara hört typ hälften av det han sagt under de sista minuterna, och det dök upp en städare som stod 2 m från mig som jag inte märkte alls. Istället var det full fokus på att trampa runt och försöka blockera smärtsignaler från både ben och lungor. Nu lyckades jag tydligen rätt så bra med det, för siffrorna visade att jag har bra ”anlag” för att gå in i rött och stå ut med mjölksyran. För in i rött gick jag! Jag försökte verkligen hålla ut så att jag skulle klara av 7 minuter, det är därför jag tittar upp några gånger på slutet, för att se på klockan. Men jag tappade lite fokus på slutet när testledaren ropar ”ge mig 15 in i nästa intervall”. Jag var vid det laget redan fullt upptagen med att dö en smärtsam död, så att tänka på ytterligare 15 sekunder fick mig att, för bråkdelen av en sekund, ta in smärtan och inse att nu är det stopp.

På datorspråk brukar man raljera om blåskärm när datorn packar ihop. Well, min blåskärm inträffade vid 06:58 och 193 bpm. Jag höll mig vid medvetande, men det var inte mycket kraft kvar i kroppen. På filmen ser man även att jag typ inte riktigt har koll på armar och händer när jag ska försöka peka på Borgskalan vart jag befann mig. ”Off the chart” skulle jänkarna ha sagt.

Samtidigt måste jag tydliggöra att utan Juans peppande så hade jag knappt tagit mig förbi 5 minuter, han gjorde allt precis rätt och jag hade verkligen inte kunnat trycka igenom den 6:e minuten utan hans stöd!

Just maxpuls är förövrigt något som är högst individuellt och biologiskt/genetisk betingat. Maxpulsen skiljer sig även åt beroende på vilken aktivitet man pysslar med. Din maxpuls vid cykling är generellt lägre än vid löpning. Det finns dessutom flera olika formler som räknar ut vilken maxpuls man teoretiskt sett bör ha vid en viss ålder, men bäst är ju att faktiskt genomföra någon form av test. Givet mina intervallpass hittills så har jag trott att min maxpuls varit någonstans mellan 185-190. Vilket inte var helt fel, i och med att vi nu uppmätte 193 bpm. Det säger i och för sig inte så väldigt mycket, men det pekar på att jag har ett hjärta som orkar med att pumpa och slå för fulla muggar, och som kanske är lite bättre lämpat för konditionsträning än för motsvarande grupp av motionärer som jag befinner mig i. Någonting tycker jag ju att 10 år med konditionsträning i tonåren borde gett mig :-)

Andra intressanta siffror är att det jag själv tolkat som mer eller mindre okontrollerad hyperventilation när jag närmar mig max, faktiskt fortfarande är kontrollerad djupandning. Jag flåsar luft med 48 andetag i minuten och transporterar 155 liter per minut vid max. Det är inte så pjåkigt för en medelålders man som dragits med astma sedan födseln. Just resultaten kring andningen är något som jag är väldigt nöjd med! Jag slapp även några direkta astmakänningar under maxtestet, tack vare att jag var ordentligt uppvärmd och att jag dragit i mig duktigt med astmamedicin.

Nu ska jag ta mig en funderare, och gå igenom allt material som jag fått tillgång till. Sedan ska mitt träningsupplägg anpassas för att försöka optimera min utveckling inför nästa års Vätternrunda. Men samtidigt så kan jag ju konstatera att den träning jag genomfört hittills må ha varit suboptimal för att utveckla VO-max, men den har på inget sätt varit bortkastad! Jag har behövt mina mil och pass för att komma så här långt och för att vänja kroppen och knoppen vid träning. Så allt jag gjort hittills har varit bra, men nu har jag verktygen för att kunna göra det bättre. Ska bli spännande att se hur jag utvecklas tills nästa år. För även om det här testet var jobbigt, så ser jag redan fram emot att göra det igen någon gång om typ 9-10 månader. Häpp!

5 kommentarer

  1. Men oj oj ! Jag som tycker att du nyss har börjat träna! Typ mindre än 1 år sedan… men det verkar ju gå åt rätt håll med kondition, fysisk träning och att träna bort astma. Bra jobbat!

  2. Intressanta insikter. Det går ju framåt :)

  3. Respekt!!! ?

  4. Du är så j…..la grym

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

*